Banker får svårigheter

Flera av de privata konkurrenterna, inte minst bankerna, stötte på svårigheter. Läget blev särskilt bekymmersamt för banken. I samband med bankförhandlingarna konstaterade en av privatbankernas representant, ” att riksförbundet vacklade och att Lantmännens bank var rekonstruktionsfärdig”.

Regeringen kallas in i förhandlingarna

Vi har för många emot oss konstaterade ordföranden i både banken och Riksförbundet Hugo Hamilton och tillade ”det ser ut som att de konkurrerande bankerna skulle lyckas i sina försök att alldeles slå ihjäl oss”. Läget blev till slut så kritiskt att regeringen med statsministern och finansministern i spetsen involverades i förhandlingarna. Frågan diskuterades även i riksdagens andra kammare. Det hela slutade med att banken föll och att även rederi, fastighets- och redskapsbolagen likviderades. Flera av styrelseledamöterna i Riksförbundet drabbades av stora personliga ekonomiska förluster eftersom de gått i personlig borgen. Hamilton förlorade största delen av sin egendom.

Riksförbundet rekonstrueras

Bankens fall innebar att även Riksförbundet avstängdes från krediter och man stod inför hotet av omedelbart sammanbrott. Läget blev akut när konstgödningsfabriken i Landskrona krävde en stor avbetalning på en större växelskuld.

Jordbrukarbanken tar vid med Riksbanken och Kreditkassan som kontrollerande myndigheter. Efter flera års turbulens ombildas Jordbrukarbanken och ingick i den statliga Kreditbanken, sedermera Nordbanken och Nordea.

Riksförbundet rekonstrueras och risken för likvidation var överhängande och ett flertal stabiliseringsförsök genomfördes ända fram till början av 1929. Riksförbundet hade starkt inskränkta möjligheter genom skulderna till Jordbrukarbanken. Successivt förbättras situationen för centralföreningarna men även något för Riksförbundet. Centralföreningarna stärkte sin ställning gentemot Riksförbundet.

1920. Den svåra depressionen

Året präglas av den ekonomiska depressionen. Trots detta kunde omsättningen ligga kvar på en relativt hög nivå. Omsättningen i riksförbundet uppgick till 38 milj. kronor och nettovinsten uppgick till ca 0.2 milj. kronor och utbetalda rabatter uppgick till nästan 1.2 milj. kronor. Omkostnaderna utgjorde i procent av omsättningen under de första åren mindre än 1 procent.

De 19 centralföreningarna omsatte tillsammans 93 milj. kronor, en kraftig ökning från 15 milj. kronor 1910. Högst omsättning visade Skånska landtmännens centralförening med nästan 31 milj. kronor. Under de 15 första åren fonderades 77 procent av Riksförbundets totala vinstbelopp för kommande satsningar.

1921. Kostsamt fartygsbygge på Kockums fabriker

Rederibolagets bygge av fartyget Arator på 7 500 ton hos Kockums suger formligen musten ekonomiskt ur både Riksförbundet och banken.

1922. Förbundet i Gävle dras med förluster

Landtmannaförbundet i Gävle råkar i stora ekonomiska svårigheter och riskerar att dra med sig riksförbundet.

1923. Kärva tider, löner sänks för cheferna

Läget för Lantmännens bank är synnerligen kärvt. Diskussioner förs med Marcus Wallenberg d ä och finansministern Thorsson inblandade. En kommunistisk motion i riksdagens andra kammare krävde att en särskild kommission skulle tillsättas.

Riksförbundet rekonstrueras efter att verksamheten legat nere i 5 månader.

Chefen för Riksförbundets lön sänks från 35 000 kr per år till 25 000 kr till följd av det ekonomiskt kärva läget.

1924. Färdiga oljekaksblandningar till mjölkkor

Färdiga oljekaksblandningar till mjölkkor börjar tillverkas i Sverige, de första i Gävle. För Lantmännens del kommer startar den första fabriken fem år senare i Malmö.

1929. Prisfall på spannmål 

SLR:s ställning försämras i takt med stora prisfall på spannmål och foderråvaror och man stod inför en allvarlig kris och en utredning tillsätts för att komma till rätta med de organisatoriska och ekonomiska frågorna. Förhållandet mellan banken och Riksförbundet är hela tiden en knäckfråga.