Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.
Vägen till hållbar odling handlar om att hantera och balansera flera olika utmaningar. Det handlar om att ta vara på det bästa från olika produktionssätt och hjälpmedel och om att ta hänsyn till lokala odlingsförutsättningar och lösningar. Här beskriver vi kortfattat några av de viktigaste utmaningarna, vad de innebär och hur olika odlingsmetoder kan påverka i rätt riktning.
Klimatpåverkan
Livsmedelssektorn står för ungefär 25% av världens klimatpåverkan. En stor del ligger i odlingsledet. Klimatförändringar påverkar också förutsättningarna för odling (nederbörd, temperatur, oväder och skadegörare). Klimatpåverkan från odlingsledet beror på att växthusgaser (lustgas) frigörs naturligt när marken bearbetas och jorden odlas. Andra orsaker är att produktion av handelsgödsel är energikrävande och därmed har betydande klimatpåverkan. Användning av fossila bränslen på gården, vid torkning och transporter, bidrar också.
Växtnäring och övergödning
Jordbruket står för det största bidraget till övergödningen av Östersjön. Utsläppen kommer även från orenade avlopp, industri etc. från de nio länderna runt Östersjön. Alla växter behöver näringsämnen som kväve och fosfor för att växa och därför tillförs näring i form av gödsel vid odlingen. Den näring som grödan inte tar upp kan läcka till närliggande mark och vattendrag och orsaka övergödning. Fosfor, som är en viktig del i handelsgödsel, är dessutom en ändlig och kostsam resurs.
En viktig och avgörande fråga för en framtida livsmedelsförsörjning är ett fungerande kretslopp där näringsämnen återcirkuleras till åkermarken. Detta har vi inte idag. Reningsverk tar emot allt avloppsvatten från samhället, slammet innehåller därför både värdefull näring och oönskade ämnen. Genom kunskap om marken och växtens behov samt optimal tillförsel av näring kan läckage till kringliggande mark och vatten minskas och förhindras.
Växtskydd och kemikalier
Användningen av kemiska bekämpningsmedel orsakar läckage av svårnedbrytbara ämnen som kan innebära hälsorisker och påverkan på miljön och biologisk mångfald. Samtidigt är det viktigt att skydda grödan mot skadedjur, svamp och ogräs som kan leda till sänkta skördar eller sämre kvalitet. Växtskydd är inte bara kemisk bekämpning utan handlar framförallt om växtföljd, prognoser, sortval och mekaniska och biologiska metoder. Mycket tyder på att behovet av växtskydd kommer att öka. Detta då klimatförändringar påverkar och förändrar förutsättningarna för odling, det vill säga nederbörd, temperatur, oväder och skadegörare. Användningen av kemiska växtskyddsmedel måste vara effektiv och behovsstyrd. En kombination av olika växtskyddsåtgärder kan minska riskerna för såväl skördebortfall som negativa miljö- och hälsoeffekter betydligt. S.k integrerat växtskydd består av förebyggande åtgärder (växtföljd, sortval), regelbunden bevakning av odlingsplatsen och behovsanpassad bekämpning.
Biologisk mångfald, som inkluderar bakterier, växter, djur och livsmiljöer, är avgörande för att skapa och upprätthålla alla de naturliga processer och ekosystemtjänster vi är beroende av: ren luft, friskt vatten, en bördig mark, produktion av livsmedel, timmer och så vidare.
Biologisk mångfald
Jordens naturresurser och produktionsförmåga hotas idag av en minskande biologisk mångfald. Odling av åkermark är beroende av de ekosystemtjänster som en biologisk mångfald bidrar med. Samtidigt innebär en intensivt odlad mark en påverkan på växter och djur i omgivande miljöer. Målet vid odling är att skapa bästa möjliga förutsättningar för grödan för att få en hög skörd av god kvalitet. Det vill säga ingen konkurrerande mångfald på fältet. För att skapa goda förutsättningar för odlingen även på sikt och samtidigt gynna den biologiska mångfalden behövs åtgärder både på och utanför fältet. En välplanerad växtföljd, anläggning av zoner som inte odlas och behovsanpassad användning av växtskydd är några exempel.
Markanvändning och markbördighet
Vi har en begränsad produktiv yta på vår enda planet, vad marken används till är därför en viktig fråga. Den globala efterfrågan på odlade råvaror ökar till följd av en ökande befolkning. Alltmer mark omvandlas till åkermark, ibland på bekostnad av andra viktiga värden. Undanträngning av biologisk mångfald, lokalbefolkningars mänskliga rättigheter, jorderosion och försämrat skydd mot översvämningar och stormar är några exempel.
En annan viktig fråga är markens bördighet. Odlingssättet påverkar avkastning, markbördighet och omgivningen, på lång och kort sikt. Det handlar om tillförsel och urlakning av näringsämnen, markpackning m.m. Utmaningen är att vi måste tillgodose allas behov av livsmedel inom ramen för vår enda planets förmåga, och samtidigt värna andra råvaror och ekosystemtjänster vi behöver. Odlingen måste anpassas efter jordtyp, klimat och andra lokala förutsättningar. Vi måste använda växtnäring och andra insatsvaror strategiskt och balansera arealen jordbruksmark mot krav på kort- och långsiktig avkastning. Sverige och Norden har potential att utöka arealen jordbruks-/åkermark. Samtidigt är vi beroende av importerade råvaror från länder där intensivt jordbruk är en stor utmaning. För dessa måste vi säkerställa en ansvarsfull sourcing, genom ökad kunskap, dialog och relevanta krav.
Jordbruket står för cirka 70 % av färskvattenanvändningen och tillgången på färskvatten varierar stort geografiskt.
Färskvatten och vattenförorening
Färskvatten är en kritisk resurs för mänskligheten och för odling av grödor. En tredjedel av jordens länder hotas av vattenbrist och utvecklingen är alarmerande till följd av klimatförändringar, överutnyttjande och förorening. I Sverige har vi ett gynnsamt klimat och läge ur vattensynpunkt; spannmålsodling kräver sällan bevattning. Ett annat viktigt perspektiv på frågan är att jordbruket också har en påverkan på vattenresurserna genom läckage av näringsämnen och växtskyddsmedel som kan förorena vattendrag. Genom behovsanpassad och optimerad användning av växtskyddsmedel och gödsel minskar risken för förorening av vattenresurserna. När vi importerar råvaror och livsmedel från andra delar av världen är vattentillgången och vattenanvändningen i odlingen viktiga frågor att beakta.
