De nya nordiska näringsrekommendationerna publicerades i juni. Att matens påverkan på klimat och miljö inkluderas mer genomgripande är nytt. En annan stor nyhet är att olika livsmedelsgruppers påverkan på hälsa sammanfattats.

En stor utmaning för den arbetsgrupp som har tagit fram de nya nordiska näringsrekommendationerna är att det vetenskapliga underlaget är så omfattande.
– Det finns få delar inom den medicinska forskningen där aktiviteten är högre. Varje dag publiceras 300 nya vetenskapliga artiklar om kost och hälsa, och det gör att inget land på egen hand hade kunnat göra denna genomgång, säger Rune Blomhoff, professor vid universitetet i Oslo och projektledare för arbetet. Trots det är rekommendationerna inte så annorlunda mot föregående version från 2012, skillnaden är att vi kan uttala oss med en större säkerhet.

... vi bör äta mer frukt, grönt, baljväxter och fullkornsprodukter...

De viktigaste slutsatserna är att vi bör äta mer frukt, grönt, baljväxter och fullkornsprodukter, och mindre mängder rött kött och mat med mycket salt, fett och socker. Eller mer övergripande: mer växtbaserat och mindre kött. – Våra rekommendationer om att vi inte bör äta mer än 350 gram rött kött per vecka är en ren hälsovärdering utan hänsyn till klimatpåverkan. Men generellt har vi sett att det som är bra för kroppen även är bra för klimatet. Rekommendationen om att vi bör begränsaintaget av kött är snarare en avvägning mellan den ökade risken för tarmcancer och på hur mycket kött vi behöver äta för att få i oss viktiga näringsämnen som är svåra att tillgodogöra sig genom andra livsmedel. 

Att miljö- och klimateffekter av vår kost finns med var ett önskemål från Nordiska ministerrådet, som har beställt de nya rekommendationerna. Trots det kommer den hårdaste kritiken mot att de är med från just politiken. Arbetet med att ta fram de nya näringsrekommendationerna hade därför varit enklare, menar Rune Blomhoff, om de inte hade haft krav på sig att väga in miljö- och klimataspekter. De miljöanalyser som har gjorts har knappt påverkat slutresultatet. – Men det har samtidigt varit viktigt att säkerställa att de uppdaterade näringsrekommendationerna även gynnar miljön och klimatet, avslutar han.

Text: Per Westergård
Foto: KyrreVigestad/UIO