Forskning för minskad lustgasavgång

Berätta om projektet!
Det här är ett projekt som Lantmännen driver i samarbete med SLU, Göteborgs Universitet och Yara under odlingssäsongerna 2023 och 2024. Målet med projektet är att ta fram bättre underlag för klimatsmart gödsling under svenska förhållanden, samt undersöka i vilken grad gödseln bidrar till lustgasutsläpp med en typisk svensk gödslingsstrategi i höstvete under nordiska förutsättningar och om utsläppen kan minskas med hjälp av nitrifikationshämmare. 

Varför är det viktigt att minska lustgasutsläpp?
Lustgas är en stark växthusgas och vi behöver åtgärder som minskar utsläppen. En orsak till utsläpp är denitrifikation, vilket sker när vissa mikroorganismer i marken använder nitrat i stället för syrgas i sin andningsprocess. När marken är vattenmättad och tillgången till syre är låg, ökar risken för denitrifikation.  

För att minska klimatpåverkan från lustgasutsläpp är det viktigt att det mineralkväve vi gödslar med tillförs utifrån grödans upptag och behov. Anpassad gödsling uppdelad på flera givor som är vanligt i Sverige är en effektiv metod. I andra delar av Europa är det vanligt med metoder som bygger på tillsatser av så kallade nitrifikationsinhibitorer, som tillfälligt hämmar de mikroorganismer som svarar för omvandlingen av ammonium till nitrat. Tanken är att växterna ska ges tid på sig att ta upp tillfört kväve och att koncentrationen av nitrat i marken inte ska bli för hög. 

Kan du berätta om hur ni tar prover?
Under två odlingssäsonger följer vi höstveteförsök på två olika jordtyper – lerjord och sandjord. Mätningar sker från första gödslingen på våren och fortsätter efter skörd och under efterföljande vinter.

Och datan, hur samlas den in och hur använder ni den?
En 50x50 cm stor metallram placeras på markytan de olika leden i försöket. På ramen placeras huvar för att kunna samla in luften som sedan skickas till Yaras laboratorium i Tyskland för analys av innehåll på lustgas. 

Testruta i fält på Bjertorp

Den data som vi samlar in förväntas ge svar på våra frågor om effekten av inhibitorer på lustgasavgång från marken. Grunden till våra hypoteser är att vi misstänker att ett högt kväveutnyttjande är så pass viktigt för att begränsa emissionerna på årsbasis att eventuella emissioner som kan begränsas av inhibitorer veckorna efter gödsling riskerar att jämnas ut eller överskridas av en ökning av emissioner under resterande del av året p.g.a. försämrat kväveutnyttjande vid inhibitoranvändning till följd av fördröjd Nitrifikation. 

2023 var projektets första år, vad är resultatet?  
Förhållandena under 2023 var under tiden efter gödslingstillfällena mycket torr, vilket innebar låga emissioner av lustgas. Senare under säsongen, vid tiden kring och efter skördeperioden, när stora nederbördsmängder föll ökade emissionerna. Effekten av inhibitor har man dock i närtid efter gödslingstillfällena, så några slutsatser av deras verkan kunde inte dras. De emissioner vi kunde mäta under höst-vinter härleds mer till gödslingsstrategierna snarare än effekten av inhibitorerna. 

Nu börjar odlingssäsongen för år två. Kommer ni göra några förändringar?
Upplägget kommer vara likt det för 2023 – två försöksplatser på två olika jordarter. Förhoppningsvis får vi ett mer gynnsamt växtodlingsår – det behöver verkligen Sveriges alla lantbrukare! Samtidigt har vi då bättre möjligheter att studera effekten av nitrifikationsinhibitorer. 

Hur kan det här projektet stötta omställningen till ett hållbart svenskt jordbruk? 
Projektet bidrar med kunskap om hur vi minimerar risken för lustgasavgång vid kvävegödsling. Vi vet redan idag att vi minskar klimatpåverkan från lustgasutsläpp genom att det mineralkväve vi gödslar med tillförs utifrån grödans upptag och behov. Tillsats av nitrifiktationsinhibitorer minskar risken för lustgasavgång direkt efter gödsling, men risken för lägre kväveutnyttjande är överhängande. Detta riskerar öka lustgasavgång under höst och vinter. 

Lustgas är en stark växthusgas och vi behöver åtgärder som minskar utsläppen.