Vad betyder ”fossilfri värdekedja” för livsmedel?

Det är inte ovanligt att se begreppet ”fossilfritt” på förpackningar i livsmedelsbutiker, men det är inte alltid tydligt vad det egentligen betyder. Det kan handla om olika insatser som gjorts, för olika produkter, där påverkan för att minska användningen av fossila bränslen är stor eller liten. När man tar fram en fossilfri produkt är gränsdragningen för vad som räknas ingå i värdekedjan viktig och behöver förtydligas.  

Projektet, som leddes av Sigill kvalitetssystem, syftade till att samla branschen för att enas om vilka delar man bör göra fossilfria för att bygga en fossilfri värdekedja. De fyra företag som ingick i arbetsgruppen, Arla, HKScan, Spendrups och Lantmännen, har undersökt sina värdekedjor. Lantmännen undersökte vetemjöl. Spannmål ingår också som insatsvara i många andra värdekedjor, till exempel dem för mjölk, kött och öl, därmed har Lantmännen haft en tongivande roll i arbetet och bidragit till att sätta vissa rimliga avgränsningar för vad som ska ingå. Lantmännen har också erfarenhet av att ställa om till fossilfrihet i praktiken inom odlingsprogrammet Klimat & Natur.  

Det är möjligt att komma under 5 Procent fossil energianvändning i värdekedjan för vetemjöl. Diagrammet visar vilka åtgärder i kedjan som bidrar till reduktion av fossil energi, och hur mycket.

Just nu är det företag som driver omställningsarbetet, medan reglering och politisk styrning ligger efter. Företagens omställningsarbete måste skapa ett mervärde för att driva konkurrenskraft, därför är möjligheten att kommunicera till exempel ”fossilfritt” viktigt. Vi måste skapa en balans där vi undviker greenwashing men samtidigt kan berätta om insatser och göra produkter mer attraktiva. Kan man inte kommunicera om sitt hållbarhetsarbete så finns det också färre incitament för företag att göra detta. Samtidigt måste de insatser som kommuniceras vara på riktigt och göra skillnad. Projektet handlar dock inte om en märkning för produkter, utan ska fungera som ett verktyg som livsmedelsföretag kan använda. 

Initialt fanns ambitionen att definiera begreppet fossilfritt, men vi insåg att detaljer kan variera mellan produkter och vi har nu tagit fram en guide för omställning till fossilfri värdekedja. En stor del handlar om att göra avgränsningar som vi gemensamt diskuterat. Jag menar att om man följer den nya guiden har man kommit så långt man kan komma idag i en storskalig värdekedja.

Vi har gemensamt haft inställningen att inte låta perfektionism stå i vägen för genomförande, utan att hitta vägar som är möjliga framåt.

Vi har gemensamt haft inställningen att inte låta perfektionism stå i vägen för genomförande, utan att hitta vägar som är möjliga framåt. I vissa fall krävs pragmatism för att nå det övergripande målet om att fasa ut fossilt, minska utsläpp och skapa gångbara lösningar. Det kommer troligen under en lång tid finnas några procent av värdekedjan som inte är fossilfri, eftersom vi lever i en fossil värld, men det betyder inte att man inte kan komma väldigt långt. Här behöver vi vara tydliga med vad vi menar, och transparenta kring de avgränsningar som väljs i respektive fall. 

Framöver kommer regleringen på området öka, EU-kommissionen arbetar med lagstiftning om ”Green claims”, det vill säga hur klimatpåståenden ska kunna användas i marknadsföring. Det är viktigt att detta får effekt på stora volymer och inte bara blir en fråga för små nischprodukter. Här ser jag vårt branschsamarbete som viktigt. För att skapa den omställning som krävs för att nå globala klimatmål behöver företag gå samman. Vi måste enas om vilken nivå av hållbarhet som ska krävas och skapa en ny lägstanivå. Att enas om begreppen är ett steg på vägen.  

Projektet har varit mycket värdefullt för oss på Lantmännen och vi har kunnat lära oss av varandra.