Den 6 september är näringsminister Annie Lööf huvudtalare på Klimatstrategidagen. Lööf bör då ge fem framtidsbesked för svenskt näringslivs klimatarbete.
Vi representerar stora, välkända företag och har påtagit oss att minska vår klimatpåverkan med minst 40 procent till år 2020; samma mål som riksdag och regering antagit. Vår utgångspunkt är att en snabb och långtgående omställning till minskad klimatpåverkan är lönsam för både företag och samhälle. Resultatet kan bli att klimatpåverkan blir större än vad som vore möjligt att åstadkomma.
Utifrån detta är det avgörande att näringsministern å regeringens vägnar ger näringslivet besked om den kommande klimatpolitiken. Fem frågor bör besvaras av Annie Lööf på klimatstrategidagen:
Energimyndigheten anger att 9,8 % av all energi i transportsektorn nu är förnybar, en hårsmån från de 10 % Sverige ska nå till år 2020. På samma sätt är vi mycket nära att redan nu nå målet om 50 % förnybar energi på nationell nivå, också det för år 2020. Hur avser regeringen fortsatt stimulera en omställning till förnybar energi, när målen är så lågt ställda?
2009-2011 satsade regeringen cirka fyra miljarder på energiforskning, vilket näringslivet matchade med cirka 6,2 miljarder i samfinansierad energiforskning. ”Denna höga ambitionsnivå måste fortsätta”, anger energiminister Hatt, vilket vi välkomnar och föreslår kompletteras med en förlängd planeringshorisont för ett område som i grunden är så beroende av långsiktig tydlighet. Vi vill också säkerställa att energieffektiviseringar, som ofta glöms bort i sammanhanget, finns med på samma villkor som den förnybara energin, så att inte viktiga effektiviseringsvinster missas. Planerar regeringen att öka stimulansen för näringslivsdriven energiforskning, med förlängd tidshorisont?
På tio år har näringslivet ökat sina järnvägstransporter med nästan 25 procent, men låga investeringar i järnvägen innebär enligt Trafikverkets kapacitetsutredning att lastbilstrafiken växer tre gånger mer än järnvägstrafiken till år 2021. Därför välkomnar vi regeringens utlovade snabbtåg Stockholm-Linköping, upprustning av Ostlänken, dubbelspår Göteborg-Borås och förbättrat underhåll generellt. Satsningen, på 55 miljarder kronor, får dock full effekt först om den kompletteras med ekonomiska styrmedel som gör järnvägens kostnader mer konkurrenskraftiga. Får vi från regeringens sida se incitament som säkerställer att vi kan påskynda transportslagsbytet till järnväg?
Den av regeringen beställda avfallsutredningen vill ge näringslivet ökade möjligheter att själva välja vilken entreprenör som ska ta hand om sitt avfall – en värdefull resurs. I ett framtida kretsloppssamhälle kan restauranger köra sina lastbilar på förbrukade fetter och oljor, stormarknader göra biogas av osålda grönsaker, kontorsavfall lämnas för effektiv återvinning, medan det avfall som inte gör större nytta högre upp i avfallshierarkin omvandlas till resurseffektiv fjärrvärme och el genom förbränning. Avser regeringen ge näringslivet rätt att hantera sitt eget avfall, såsom utredningen föreslår?
Energiöverenskommelsen har den senaste tiden utsatts för tolkningar av de mest skilda slag från alliansregeringens partier. Att inte veta vilka energislag som regeringen önskar se i den framtida elmixen äventyrar näringslivets planerade satsningar på förnybar energi. Kommer regeringen att under hösten klargöra sin framtida energipolitik, inklusive vilken stimulans som planeras för de aktörer – såväl enskilda som företag – som vill producera resurseffektiv, säker och grön energi?
Den 6 september behöver vi konkreta besked från näringsminister Lööf!
Anders Egelrud, vd Fortum Värme
Anders Strålman, vd och koncernchef Axfood
Denis Mattsson, vd HKScan
Johan Skoglund, vd JM
Lars Appelqvist, vd Löfbergs Lila
Morgan Wiktorsson, vd Statoil Fuel & Retail Sverige AB
Per Olof Nyman, vd och koncernchef Lantmännen
Staffan Persson, vd Stena Recycling