Viktiga steg framåt på global sojakonferensen

Två intensiva dagar på ett konferenshotell på Heathrow  i London är avklarade. Förutom att omgivningarna kanske inte var de mest inspirerande så har det varit väldigt spännande och lärorika dagar. Den breda marknadsintroduktionen och hur den ska gå till var huvudtemat på konferens och en annan fråga som diskuterats flitigt är hur olika andra hållbarhetsinitiativ står sig i jämförelse med RTRS och tvärtom. Helt klart är det det finns ett flertal olika standarder och initiativ, med varierande kvalitet och möjlighet till insyn i, på marknaden som alla gör anspråk på att vara en vägen framåt mot en hållbar sojaproduktion. Om detta skrev jag redan i mitt tidigare inlägg efter första dagens konfererande.

Den andra dagen präglades av den Europeiska detaljhandelns och de kinesiska sojaproducenternas ökade engagemang för utveckliingen av en mer hållbar soja produktion. Att börja efterfråga RTRS-certifierad soja ingår i flera av de ledande detaljhandelskedjornas hållbarhetsstrategier för framtiden. Engagemang från dem är oerhört viktigt för att utvecklingen för certifierad soja ska ta fart eftersom det måste finnas tydliga marknadssignaler till producenterna för att få den att ställa om sin produktion i hållbar riktning. Till exempel Holländska Ahold presenterade deras målsättning om 100% certiferad soja till 2015 i deras EMV-produkter.

Det allt tydligare kinesiska intresset är också oerhört viktigt eftersom de i en rasande takt ökar sin import och är numera världens största konsument och importör av soja. Förutom att börja implementera RTRS-certifieringen i sin egen nationella produktion bjöd de in till fortsatta diskussioner kring hållbar sojaproduktion genom att stå som värd för nästa års RTRS konferens.  

Det är intressant att så här efter konferensen reflektera över utvecklingen. De första mötena 2006 och 2007 som hölls beskrivs, av dem som var med, som väldigt stormiga med stora meningsskillnader mellan producenter, marknad och intresseorganisationer. 2008 nåddes konsensus om vilka principer som var viktiga för att nå framåt och 2010 antogs den första versionen av standarden. Året efter producerades de första volymerna varav Lantmännen som femte företag i världen köpte certifikat för och nu handlar alltså diskussionerna främst om hur det på riktigt ska ta fart och få en bred spridning. 

Man kan tycka att det tar lång tid, men det är viktigt att ha respekt för att det är en oerhört komplex fråga med aktörer från helt olika kulturer och verkligheter som ska komma överens och skapa förändring tillsammans. Jag är faktisk smått imponerad över hur man lyckas ta tydliga steg framåt varje år.

Jag känner också en glädje över att Lantmännen kan vara med och bidra i denna utveckling och får möjlighet att presentera vårt arbete i dessa sammanhang. Trots att vi är en mycket liten aktör i sammanhanget, lyfts vi fram som ett gott exempel som visar att det är möjligt att ta konkreta steg i rätt riktning. Givetvis återstår många utmaningar innan det går att prata om en hållbar soja produktion, men de första stegen i rätt riktning är tagna i en process som på allvar kan komma att göra skillnad.

Officiell pressrelease efter konferens 

Mer information och alla presentationer från den sjunde RTRS-konferensen