Man blir inte kock på tre timmar!

Eftersom jag själv är kock kan jag knappast klaga över detta interesse för mat och matlagare. Å ena sidan är det en välsignelse att människor har fokus på det de äter och att livsmedlen återfår sin betydelse. Å andra sidan blir matlagning styrd av massmedian via koncentrationen till recepten.

Sätt på TV:n och du hittar nästan alltid en kanal där det visas matlagning. Ingen av kockarna berättar något om råvarna de jobbar med, deras historia, säsongen eller ursprung. Många av dessa shower – som bara handlar om att laga till ett recept – är för mig en form av ”livsmedlesporr”. Man tar något mycket fint och bra och tillagar det på ett effektfullt men oftast mediokert eller t.o.m. nedsättande sätt. Bara man klarar av de olika funktonerna på sina ”High Tech” spisar i sina kök tror det kockar att det ger dem rätt att kalla sig för stjärnkock.

 Underbart är det med all den uppmärksamhet men man ska inte glömma bort att vardagen ser annorlunda ut i matbranschen än den som oftast förmedlas i medierna. Man blir inte kock på tre timmar. För att nå dit krävs det tid, hårt arbete och tålamod.

 Verkligheten är väl den att vi i västvärlden oftast äter dagens huvudmåltid på arbetsplatsen d.v.s. personalmatsal, skolrestaurang och dyl. Där frågar man i första hand efter måltider som är smakrik, näringsriktig, rätt tempererad och målgruppsanpassad.

Beträffande modern teknik får den gärna användas när den sublimerar produktens smak. Jag tycker det är inte rätt att våra ungdomar kan allt om hur man laddar ner de senaste apps till sina I-pods med knappt kan räkna upp tre sorter äpplen.

Därför vill jag för mina kollegor rekommendera den värdekedjan – från jord till bord – som Landmännen har i sin affärsidé.  Vi bör bli mera medvetna om de produkter som är ”våra”. D.v.s. att ta vara på det unika och väsentliga – med höga och kraftfulla smaker som för de mesta försvinner eller inte uppnås vis transporter runt halva jordkloten. 

Keep it cooking