Äppelsäsong i full gång - testa äppelkaka som räddar spontanfikat

På den tiden hade varje liten by sitt eget musteri och vi åkte med våra äpplen till Örnahusen.

Fortfarande odlas äpplen runtom på Österlen. Det har sin förklaring i att äpplen inte gillar att ha blöta rötter utan trivs på stenig mark som tar upp solens värme. Värmen fungerar som ett element och lagras från dagen och avges på natten vilket ger äppelodlingarna en lämplig medeltemperatur. Den steniga marken bildar naturlig dränering och rötterna får lagom fuktig jord. Lite som i vingårdar där man ibland helt och hållet bara har kalkstensklippa eller klapperstenar vilket dränerar och fungerar som värmeväxlare.

Långa dagar och kyliga nätter ger bra smak
Svenska äpplen fin arom och sötma vilket är resultatet av långa dagar och kylig nattemperatur. Dessutom har svenska äpplen extra tunna skal vilket ger dem mer finess och elegans än deras robustare utländska kamrater.

Äppelträd vill ha sol och därför blir de mycket höga. Inte ovanligt att naturligt växande äppelträd kan bli uppemot 10 meter. Förr lät man också träden bli höga. Gott om folk och långa stegar fanns för att ta ner frukten. Idag ympar man kvistar på en svagväxande stam och beskär träden för att begränsa höjden. Därmed kan en odlare både skörda bekvämt och köra med maskiner i äppellundarna.

Förvirring vapen i kampen mot skadedjur
Äpplen besprutas en hel del av de flesta odlare, som inte är KRAV-odlare. I vissa regioner i Spanien och Frankrike besprutas träden uppemot 15 gånger under en säsong. Vad som är spännande är att i Rörum nära Kivik använder ett stort antal äppelodlare istället en naturlig bekämpningsmetod, för att slippa skadeinsekten äppelveckare, nämligen feromoner. Den kallas för förvirringsmetoden då snören i träden som preparerats med dofter lockar hanarna till sig. Hanarna hittar därför aldrig honorna för att para sig. Kanske lite elakt men effektivt.

Olika äpplen lämpar sig för olika ändamål. Det finns både ätäpplen och matäpplen. Ätäpplen är till för direktkonsumtion och matäpplen, som har lite kraftigare smak lämpar sig för matlagning och även lagring. Om du köper äpplen direkt från en odlare ska du passa på att fråga vilka sorter som är bäst till vad. Ska de vinterförvaras, användas till mos, must eller att ätas direkt?

Äppelkaka som räddar plötsliga fikastunder
Som ett arv efter mormor gör vi ofta olika äppelkakor när det är säsong. Nedanstående är dock en favorit från mamma Märthas handskrivna receptbok. Dessutom en räddningsplanka om det kommer oväntade gäster.

Ett tips till dig oavsett vilken äppelrätt du gör är att blanda olika äpplen då de har olika smak. En del har syra andra sötma. Ofta på hösten kostar äpplena lika mycket per kilo så det är bara att blanda i påsen.

Up-side-down-cake
10–12 bitar
75 g smör eller margarin
3 msk farinsocker
2 tsk kanel
2–3 äpplen
2 ägg
2 dl socker
2 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 dl mjölk

Lägg smör, farinsocker och kanel i en bakform (ca 25 cm i diameter) eller i en stekpanna med raka kanter och låt smälta i ugnen eller på spisen. Rör om när smöret smält. Skala och kärna ur äpplena. Ta ur kärnhusen med äppelpipa. Skär i tjocka skivor och lägg i en ring i formen ända ut i kanterna. Vispa ägg och socker pösigt, blanda mjöl och bakpulver. Vänd försiktigt ner mjölblandningen växelvis med mjölken i äggmassan. Häll smeten över äppelskivorna. Grädda i 175°C 25–30 minuter tills kakan fått gyllenbrun färg och lossnar från kanterna. Låt vila någon minut innan kakan stjälps upp. Servera som den är eller med lättvispad grädde.